måndag 8 oktober 2007

Vardagsvärk och dotterlängtan

Arbetsveckan har börjat och det är soc. här, nätverk där och elevård där - alla vill ha information, alla vill veta men barnen då? Får man vara mamma/pappa på vilka premisser som helst? Näe, givetvis inte men ibland känns det som om det är så...

Mitt i allt elände kan man få en oväntad och varm kram och höra en liten barnröst viska: Annika, jag gillar att vara med dig!
Då känns det lätt att orka vidare. Tills jag kommer hem och känner hur axlarna värker, öronen längtar efter tystnad och kroppen efter sömn, en sömn som sannolikt inte blir så obruten som den skulle behöva vara.

Det är inte synd om mig - jag bara präntar av mig lite - det är säkert bättre i morgon!Så jag ser fram emot ännu en dag på jobbet. Å snart, rätt snart får jag bryta vardagslunken, det ser jag verkligen framemot eller snarare längtar till!
För nästa fredag morgon klockan tidigt, då sätter jag mig på tåget.
Till kungliga huvudkommunen far jag och umgås med min älsklingsunge - min dotter. Längtar, längtar!

2 kommentarer:

Ella sa...

Jag hoppas att du får en bra arbetsvecka ändå. Spar på orken tills du åker till Tokstan.

Kramisar

Annika sa...

Hej Ella,kul att du tittat in. Tokstan - det var ju ett kul namn, är det så det är där? Jo, jag försöker hushålla med krafterna men jag lyckas dåligt!