Detta var vad som fanns i mitt kylskåp, en ljuvlig godsak. Fyllningen är dels aprikossylt och dels grädde med mandarinbitar i. Bara såååååååå goooootttt!
Jaja, jag ska berätta varför jag hade "köpetårta" - jag var lat och orkade inte baka och jag hade födelsedag. Å det kom ju inga horder med folk men alldeles lagomt för att jag skulle känna mig uppskattad.
Fatet vill jag också berätta om - det är i från mitt barndomshem, det serverades tårta varje födelsdag på det. Det var viktigt länge för mig att tårtan serverades på just det fatet.
När jag flyttade hemifrån föll fatet i glömska ett tag men en dag så pratade jag med min mamma om minnet av tårtfatet och vi tittade på det. Jag fick ta det och helt plötsligt blev det viktigt igen.
Vi hade inte någon ekonomi som var av större slaget när jag var barn men jag minns att det var aldrig några problem att få önska sig vilken tårta man ville ha. Egentligen är det lite konstigt - det fanns så mycket annat man bara kunde drömma om och ändå hade vi råd med köpetårta. Var det procentuellt sett billigare med konditorivaror förr? Idag tycker jag att det är dyrt och det känns lite mer än vardagslyx att köpa tårta.
Jag minns inte att min mamma, som för övrigt var väldans duktig på att baka allehanda mjuka kakor och småkakor, bakade mina födelsedagstårtor förrän jag var nästan vuxen. Min favorit från stadens välrenommerade konditori var Prinsesstårta. I bland även kallad Majorstårta men det namnet gillade jag inte - nog lät det flärdfullare med en prinsessa än en major? Å ni kan ju bara tänka er hur tjusigt den gröna marsipanen stod sig mot fatets kungligt blåa gulddekorerade kant!
Vad har du i ditt kylskåp?
2 kommentarer:
Grattis i efterskott!!! Ja må du leva...
Kram!
Ja,o vad jag lever - har varit på ett friskispass!
Skicka en kommentar