Septemberslut

Fredag: middag hos syrran, fisk,vin,likör och glass. Gott!
Därefter så satte vi oss med det som var meningen med kvällen. För lite drygt ett år sedan dog vår mamma och inte förrän nu tog vi oss tid att dela hennes smycken. Egentligen var det nog bra att vi väntat lite och fått lite distans, tänk så mycket minnen som far igenom huvudet när man tittar på välbekanta saker från ens barndom.
Minnena kändes behagliga och varma, de rev inte igång sorg och smärta - det tror jag beror på just det faktum att vi väntade med delandet. Vi hade ungefär samma minnen förknippade med smyckena.T ex ett par örhängen formade som en lite rosett, med "skruv"anordning. Dem hade mamma till "fint". Hon hade aldrig örhängen till vardags, bara när det var storhelg, fest och släktkalas.
Hon hade heller inte så mycket smycken - tack och lov! För visst blir det lite så att man behåller en del av nostalgiskäl, det finns saker som vi knappt kommer att använda.

Lördagfm ägnades åt höstmarknaden på torget och det blev mest ätbara saker i korgen...Sedan ägnade jag eftermiddagen åt innebandy - inget idiellt arbeta denna gången utan bara som publik. Först en herrmatch och sedan en damdito. Kvällen ägnades åt tv och god mat, i mitt eget trevliga sällskap.

Söndagen är snart slut, jag har "poat" på här i min röra, det bor en riktig latmask i mig på veckorna och det blir högar här, grejor där och stökigt överallt! Jag vill inte vara sån!
Försökte mig på ett F&Spass men det var så sabla mycket hoppande så jag gick mitt i passet! Å nu ska jag krypa ner, nyduschad, i min renbäddade säng och läsa lite.

Det var min helg, hur var din?

Idiell helg

Jag har varit föreningsaktiv mer eller mindre sedan jag var sju år och började i Blåvingarna.Å den där biten har liksom aldrig riktigt släppt taget om mig även om den minskade under en tid. Sedan fick jag ju ett barn som har föreningslivsgenen i dubbla upplagor. Å då blev det ju rätt intensiva år av engagemang tills hon flyttade för sina gymnasiestudier.

I helgen har det varit innebandy-cup i stan och eftersom den arrangeras av "min" förening så har jag varit där. Arbetat helt gratis med att sälja fika. Jag erbjöd mig alldeles frivilligt att jobba,nu har jag gjort tre rejäla pass om vardera 5-6 timmar fredag - söndag.

Det är kul att göra sådan här punktinsatser - det rör sig hela tiden, man träffar både bekanta och obekanta att växla några ord med. Det är intensivt arbete under några timmar per dag och det brukar dyka upp lite småproblem här och där som måste lösas. Man måste ha överblick och framförhållning men inte så länge att man blir less! Dessutom så gjorde det mig ingenting att jag även hann se lite innebandy!

Jag ska inte sticka under stol med att jag har en rätt trött knopp och kropp just nu. Det eftersatta hemmet får fortsätta på den vägen, själv tänker jag sätta mig med fötterna på soffbordet och titta på en film och imundiga mig en kopp rött te.

I morgon börjar arbetsveckan igen och den hoppas jag blir bra!

Idol skriver om Idol

Jag gillar Tina Ahlin och nu ännu mer efter att ha läst hennes debattartikel igår, http://www.aftonbladet.se/debatt/article783815.ab
Skönt när någon som har både insikt och kunskap om branschen vågar säga ifrån om detta eländes program. Jo,jag har försökt titta men jag blir bara beklämd och upprörd. Det finns andra program att titta på, böcker att läsa, samtal att ringa - ja, tusen saker som är bättre att lägga sin tid på!


Ps. Jag vet inte hur man länkar i Blogger, hjälp!

Radio Suomi

På väg hem från jobbet lyssnar jag ofta på radio i bilen, idag kändes den sk moderna musiken för tröttsam för mina öron. Jag kopplade över till P2, i hopp om att det skulle vara lite annan musik där.
Det brukar bjudas både opera och klassisk musik där fast egentligen tror jag det är mer på morgon/fm. Jag har inte någon jättekoll precis.(vilket det känns som jag inte har på något annat heller just nu!) Efter en lång stund upptäckte jag att det jag lyssnade på var finska...
Detta har hänt mig förrut också, jag är så trött i luvan att jag liksom inte hör vad jag lyssnar på! Å då blir jag lite rädd - hur skärpt bilist är man en sådan gång?!

I mitt kylskåp

Detta var vad som fanns i mitt kylskåp, en ljuvlig godsak. Fyllningen är dels aprikossylt och dels grädde med mandarinbitar i. Bara såååååååå goooootttt!

Jaja, jag ska berätta varför jag hade "köpetårta" - jag var lat och orkade inte baka och jag hade födelsedag. Å det kom ju inga horder med folk men alldeles lagomt för att jag skulle känna mig uppskattad.

Fatet vill jag också berätta om - det är i från mitt barndomshem, det serverades tårta varje födelsdag på det. Det var viktigt länge för mig att tårtan serverades på just det fatet.

När jag flyttade hemifrån föll fatet i glömska ett tag men en dag så pratade jag med min mamma om minnet av tårtfatet och vi tittade på det. Jag fick ta det och helt plötsligt blev det viktigt igen.

Vi hade inte någon ekonomi som var av större slaget när jag var barn men jag minns att det var aldrig några problem att få önska sig vilken tårta man ville ha. Egentligen är det lite konstigt - det fanns så mycket annat man bara kunde drömma om och ändå hade vi råd med köpetårta. Var det procentuellt sett billigare med konditorivaror förr? Idag tycker jag att det är dyrt och det känns lite mer än vardagslyx att köpa tårta.

Jag minns inte att min mamma, som för övrigt var väldans duktig på att baka allehanda mjuka kakor och småkakor, bakade mina födelsedagstårtor förrän jag var nästan vuxen. Min favorit från stadens välrenommerade konditori var Prinsesstårta. I bland även kallad Majorstårta men det namnet gillade jag inte - nog lät det flärdfullare med en prinsessa än en major? Å ni kan ju bara tänka er hur tjusigt den gröna marsipanen stod sig mot fatets kungligt blåa gulddekorerade kant!

Vad har du i ditt kylskåp?