Hej igen!

Jag är på plats igen – har t o m hunnit klara av en arbetsvecka! Semestern var lång och bra och det tog emot att transportera sig de sista trettio milen hem.
Jag har börjat läsa ikapp mig men jag måste nog ta en rejäl sväng bland bloggarna framöver, jag vill inte missa något!

Ute skiner solen och inne är det idrott, ja idrotten är på tv alltså! Å jag tittar lite nu och då. Det blir liksom en bra anledning att strunta i annat…

I fredags åt jag en delikat middag hos min syster och i går var det vin, väninna, räkor och prat här hos mig. Så jag känner mig rätt socialt nöjd med den här helgen. Men mindre nöjd är jag med mitt tempo – jag skulle nog kunna få lite mer ur nävarna en helg men nu blev det inte så. Kanske en annan helg?

Jobbet börjar ösa på i, om inte full storm, så i rätt bra vind. Medvind ännu så länge. Jag försöker att både ge och ta och lyssna och förstå. Å på något underligt vis försöka få andra att göra detsamma. Vilket inte alltid är lätt, en del är så vana att köra sitt eget race att arbetslagstanken är lika overklig som en utomjording i kylskåpet!

I mitt kylskåp har jag inte sett någon utomjording men där finns något annat som jag kanske kan visa er någon dag…

Kvällen före

Fullt så här spegelblankt och stilla var det inte i kväll men rätt vackert ändå. Alltså ute vid stugan. Storasystern och jag åkte ut i kväll för att träffa de kusiner som kommit, en liten stund skulle vi vara…Efter ett par timmar så insåg vi att vi har lite att göra här hemma inför morgondagen. Så vi påbörjade hemfärden och plötsligt såg vi en husbil parkerad. Å i den var våra kusiner från kuststaden. Så då tog det en dryg halvtimme till innan vi kom iväg hem.

Fantastiskt kul är det att ses i alla fall! Någon blir mer och mer lik sin mamma eller pappa och någon har en fru som fortfarande är lika underbart go som man minns henne. Någon är inne på barnkull nummer två, någons äldsta barnbarn är lika gammal som min dotter.

Minnen poppar upp, frågor ställs och besvaras i en aldrig sinande ström. Å det känns så bra, avslappnat och naturligt. Å framför allt varmt och innerligt, en skön känsla av återseendets glädje. Det blir nog en bra dag i morgon!

Kusseträff!

I helgen ska vi ha kusinträff, vi på min pappas sida. Vi är nio stycken och åtta kommer. Jag tycker det ska bli så kul och det vet jag att de andra tycker också!
Vi har inte träffats alla samtidigt på väldans många år, jag tror det var när de äldsta var i de yngre tonåren – de är snart 60 – så det är verkligen dags eller hur?

Husen längst bort i bilden tillhör den gård vår farfar/morfar växte upp på. Den ska vi förhoppningsvis besöka och då även den fängelsehåla (!) som finns i mangårdsbyggnaden.