En kväll i juni

Dags för midsommar – ännu en helg när man förväntas vara pigg och glad och umgås. Jag är inte pigg och inte glad men inte heller opigg och ledsen. Lite dämpad kanske, trots att det fanns något som livad upp min dag. Tack Hildegun!

Dagen, eller kvällen snarare, har innehållit lite tråkiga nyheter - http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=525254&avdelning_1=101&avdelning_2=142 – en av de omkomna är nära släkt till ett av barnen jag jobbar med. Det är förståss i sig en tragedi när sådana här olyckor inträffar och jag får nästan andnöd när jag tänker på hur det ska kännas de där sista men förmodligen både evighetslånga och korta sekunder innan planet slår i backen….När det sedan visar sig att det finns en koppling till de barn jag jobbar med så blir det på något vis än ohyggligare. För några år sedan var det en annan olycka vid samma flygfält och då var det en jobbarkompis som miste sitt rätt vuxna barn. Så ofattbart, så oerhört tragiskt. Så fort livet ställs på spets och förändras. En förändring som ingen vill ha, inte vill bli drabbad av.

Jag önskar er en underbar midsommarhelg! Fotbolls-EM fortgår ändå, sorry Anki mfl! Eftersom Sverige nu är ute ur turneringen kan jag ge Spanien mitt fulla stöd!

18 juni

Jag fick se fotboll och det var en god och härlig kväll. Precis som frukosten dagen efter.

Nu sitter jag här med ögonen fulla av tårar och förbannat ont i axlarna, jag vet inte vad det är som triggat i gång denna värk. Jag hittar inga fysiska orsaker så då är det väl någon psykisk och jag letar och letar men det finns ingen och hundra orsaker.

Spanien mitt i maten!

Jag är bjuden på middag, till vännen Elisabet. Det är bara ett aber - när jag tackade ja så tänkte jag inte på kvällens begivenhet; matchen! Å jag misstänker att hon inte är så intresserad att ägna lördagkvällen åt den.
Jag menar givetvis matchen mellan Sverige och Spanien i fotbolls-EM. Men de blågula pojkarna behöver ju inte få veta att jag inte tittar eller vad tror ni? Nu är jag ju egentligen mest orolig för att de INTE ska fixa den överhuvudtaget...varse jag tittar eller inte.

Ha en skön lördagskväll - för er som är icke-fotbollsintresserade så kan jag trösta med att EM räcker inte i evighet, det kommer ett OS i augusti som lite avbrott i mediernas fotbollsfokusering!

Student och cykel - dagens uppdrag

Idag är jag ledig, igen. Frukosten är intagen ute. På altanen där förmiddagssolen redan är intensivt varm.
Idag ska jag på student. Tänk så stort det blivit de sista tjugo åren igen. När jag gick ut gymnasiet så var det inte så mycket stök som nu.

Det är min guddotter som tar studenten. Hon är yngst i en skara på fyra barn och jag har haft förmånen att få bli gudmor åt dem alla. Det är lite häftigt att få det förtroendet fyra gånger i samma familj eller hur?
För barnen har jag varit deras gudmor och mammas kompis. Inte mammas kompis och deras gudmor. Ni förstår skillnaden va?

Mitt lilla barn är student om ett år...var tog de vägen alla åren?

Själv ska jag innan studentfirandet premiärcykla till Konsum. Det är inte så att jag varit utan cykel,näe, utan att jag tycker det är lite tråkigt att cykla. Eller snarare mycket tråkigt. Dels för att det är så många backar uppför hem och dels för att magen är i vägen.
Någonstans i bakhuvudet har jag dock bestämt att jag ska cykla mer i år än jag gjorde i fjol. Vilket jag tror var tre möjligen fyra gånger...Hur svårt kan det vara att knäcka det antalet, tycker väl ni som cyklar i ur och skur och i alla backar med lätthet varse de går uppåt eller neråt. (Tre, fyra dagar är väl möjligen de ni inte cyklar på en sommar.) Det är faktiskt inte lätt alls, motståndet mot att svinga sig upp på den sk stålhästen är stort och lite till.

Men nu kan jag inte sitta här och skriva längre - mot dagens uppdrag: cykling och student!